Brev till mamma ängel

Ja du mamma, det pratas en del om dig just nu.
Olika människor du aldrig träffat tror sig veta hurdan du var.
Det är lite intressant att se hur fel de faktiskt har.
Jag tänker inte ens skriva ner här vad de säger för då blir du nog arg och arga änglar vill jag inte ha.

Jag vet att jag gjort dumma saker, jag har sårat en annan människa så otroligt hårt att jag skäms men du känner mig, jag visar det inte.
Förmodligen hade du sagt det åt mig också, sen hade du kramat mig sådär hårt som bara du kan och sagt -
Ibland gör man dumma saker, hur löser vi det här då gumman?

Pappa är fin, han håller sig stark för mig.
Jag tror du hade varit lite stolt över honom faktiskt.
Det är lite lustigt det här med pappa, han har aldrig riktigt gillat någon som jag träffat, inte velat umgås eller bjudit in.
Tills nu..
Han är i sanning en märklig men fantastisk man min far, jag förstår att du höll kvar vid honom alla dessa år.
Jag undrar om jag inte fått min förmåga att kontrollera mina känslor från honom snarare än dig.
Du hade ju magma i blodet.
Jag har lite mer tålamod än du hade, sen kan jag hålla masken bättre men det är nog för nuvarande situation kräver det.

Jag är trött nu mamma, själen är trött.
Jag släpper på känslorna med jämna mellanrum så jag inte exploderar, då gråter jag så jag skakar.
Det känns som om varenda nerv vibrerar och blöder.
Sen samlar jag ihop mig och känner mig lite lättare och starkare.

Häromdagen saknade jag dig, jag stod begravd i en stor trygg famn, tårarna rann och som jag saknade dig!
Sen blev jag lite sur på dig igen, jag blir det när jag kommer på att du faktiskt bara drog.
Då säger mitt inre, dumma mamma och stampar med foten och sen skrattar jag lite.

Ibland är det jobbigt att inte ha dig här, att inte kunna ventilera med dig, bolla med dig.
Jag vet att många saker inte hänt om du varit här, vissa människor hade inte vågat säga eller göra det dem gjort.
Å andra sidan hade jag inte varit här då heller och den här resan vill jag inte ha ogjord.

När jag läser för norpan om mormor och morfar brukar jag peka på en bild på dig, så nu pekar norpan på den också.
Hon vet att hennes mormor sitter i bokhyllan och vakar över henne.

Och i sommar när pappa är brun som en pepparkaka så är jag pippi, urstark och landad med en negerkung till pappa och en ängel till mamma

 

~ av Krinea den 19 december 2011.